Blandade inlärningsformer inom vetenskap och teknik. En projektbaserad samarbetskurs i experimentell fysik

Asynkrona och synkrona e-learnings hjälpmedel och strategier antogs år 2004 (interaktiva inlärningsenheter, test för självutvärdering och online-sessioner för problemlösning), och därefter år 2007 omorganiserades kursen runt gemensamma faktiska projekt för att uppnå en konstruktivistisk undervisningsmodell för lärande.

I stort sett blev samarbetsprojekten positivt utvärderade av studenterna, som uppskattade möjligheten att samla erfarenheter i en verklig "FoU" situation, som även ansågs stärka kunskapsförvärvet. Professorer konstaterade att denna undervisningsmetod fodrar en starkare medverkan och en mer proaktiv hållning. Dessutom blev det bekräftat, att väl utformade e-learnings verktyg och aktiviteter är värdefulla för att stödja självstudier, vilket är en förutsättning för kreativa tillvägagångssätt i laborationer och projekt. De synkrona on-line sessionerna för problemlösande blev mycket uppskattade, eftersom de tillät delande av programvara samt gav tillfälle till en fördjupad kommunikation trots långt avstånd. Däremot, uppnådde webbforumen inte de förväntade resultaten.

Vår slutsats är att e-learning och experimentella samarbetsaktiviteter framgångsrikt kan kombineras för att främja meningsfullt lärande, dock är det krävande i fråga om ansträngning och tid. Samarbetsprojekt och rika inlärningsmiljöer är två viktiga funktioner i konstruktivistisk instruktions design och hjälper elever att utveckla en proaktiv inställning till lärandet. Arbetssättet innebär att hantera många typer av resurser, vilket kräver kunskap och organisations färdigheter, i motsats till att erhålla en sluten uppsättning av information. Dessutom krävs det att eleverna medför kunskaper och färdigheter för att implementera projektet i en grupp. Detta för med sig möjligheten att lära tillsammans med andra i en dynamisk process, och skapar behov att förklara, dela och eventuellt försvara definierade idéer inom arbetsgruppen.