Participation
Emotive vocabulary in MOOCs: Context and Participant Retention
This article was originally published on the online Journal The European Journal of Open, Distance and E-Learning – EURODL, issue 1, 2012.
Massive Online Open Courses (MOOCs) have been growing in popularity with educational researchers, instructors, and learners in online environments. Online discussions are as important in MOOCs as in other online courses. Online discussions that occur in MOOCs are influenced by additional factors resulting from their volatile and voluntary participation structure. This article aims to examine discussions that took place in MobiMOOC in the spring of 2011, a MOOC structured around mobile learning.
This line of inquiry focused on language from the discussions that contained emotive vocabulary in the MobiMOOC discussion forums. Emotive vocabulary is words or phrases that are implicitly emotional (happy, sad, frustrated) or relate to emotional contexts (I wasn’t able to…). This emotive vocabulary, when present, was examined to determine whether it could serve as a mechanism for predicting future and continued participation in the MOOC. In this research, narrative inquiry approach was used in order to shine a light on the possible predictive qualities of emotive text in both participants who withdrew from the course as well as moderately or moderately active participants. The results indicated that emotive vocabulary usage did not significantly predict or impact participation retention in MobiMOOC.
Blandade inlärningsformer inom vetenskap och teknik. En projektbaserad samarbetskurs i experimentell fysik
I stort sett blev samarbetsprojekten positivt utvärderade av studenterna, som uppskattade möjligheten att samla erfarenheter i en verklig "FoU" situation, som även ansågs stärka kunskapsförvärvet. Professorer konstaterade att denna undervisningsmetod fodrar en starkare medverkan och en mer proaktiv hållning. Dessutom blev det bekräftat, att väl utformade e-learnings verktyg och aktiviteter är värdefulla för att stödja självstudier, vilket är en förutsättning för kreativa tillvägagångssätt i laborationer och projekt. De synkrona on-line sessionerna för problemlösande blev mycket uppskattade, eftersom de tillät delande av programvara samt gav tillfälle till en fördjupad kommunikation trots långt avstånd. Däremot, uppnådde webbforumen inte de förväntade resultaten.
Vår slutsats är att e-learning och experimentella samarbetsaktiviteter framgångsrikt kan kombineras för att främja meningsfullt lärande, dock är det krävande i fråga om ansträngning och tid. Samarbetsprojekt och rika inlärningsmiljöer är två viktiga funktioner i konstruktivistisk instruktions design och hjälper elever att utveckla en proaktiv inställning till lärandet. Arbetssättet innebär att hantera många typer av resurser, vilket kräver kunskap och organisations färdigheter, i motsats till att erhålla en sluten uppsättning av information. Dessutom krävs det att eleverna medför kunskaper och färdigheter för att implementera projektet i en grupp. Detta för med sig möjligheten att lära tillsammans med andra i en dynamisk process, och skapar behov att förklara, dela och eventuellt försvara definierade idéer inom arbetsgruppen.
Lever vi i en öppen värld?
När sociala nätverkssidor, virtuella världar, bloggar, wikis och 3D Internet uppstår, ger de oss en första inblick i potentialen av ”interaktiv- och sammarbets webb” kallade för Web 2.0. Nu besitter vi infrastrukturen och hjälpmedlen för att verka på ett nytt sätt i de öppna systemen. Samtidigt som en stor del av tankarna om öppenhet och behovet av mer öppna sociala system har funnits en längre tid, skyndas det nu på av ny infrastruktur och hjälpmedelsutveckling.
En öppen värld är en värld full av stora möjligheter och utmaningar. Det kräver förändringar i de individuella beteendena, i våra attityder samt stora institutionella förändringar. Vilket genomsvar ger affärsverksamheterna?
Denna artikel har tidigare publicerats i Global Focus, Volume 2, Issue 1 (2008). Förlag: European Foundation for Management Development www.efmd.org
“E:et” – Empowerment hos studenter: Myter och verklighet i lärandeorienterat e-Learningkvalitet
Idéen är att lärandeorienterat kvalitetsutveckling är ett behov mer än en möjlighet om kvalitetsutvecklingen eftersträvas för att ha en verkan på inlärningsprocessen. Kvalitetsutvecklingen måste alltid vara en förbindelse mellan processer och tillvägagångssätt med värden och normativa bestämmelser. Varje tillhandahållare som vägleder en grupp av lärande behöver ett normativt bestämmelsekoncept som en pedagogisk teori för att ha en sund grund för sina aktiviteter. Kvalitetsutvecklingen som är relevant för utbildningsprocesser kan därför beskrivas som summan av alla aktiviteter och ansträngningar som har genomförts för att förbättra inlärningsprocessen.
Emfasen av utbildningsprocessen visar att redan på den nivån är det inte möjligt att bekräfta en sådan kvalitetsorienterad inlärningsprocess. Den kan bara uppfattas när den nuvarande utbildningsprocessen äger rum och det är alltid en samproduktion mellan läranden och inlärningsmiljön. Ett misstag som ofta görs i de aktuella kvalitetsdebatterna är att bedöma utbildningsmiljöer isolerade från utbildningsprocessen och att inte beakta objektgrupperna och andra stöttepelare i miljön. Eftersom kvaliteten inte är ett givet, stabilt kännetecken av en utbildningsmiljö utan den utvecklas bara från relationen mellan läranden och inlärningsmiljön, kan kvalitet betraktas och värderas bara i den nuvarande kontexten. Det finns inte heller några tillvägagångssätt att beskriva kvalitetskriteriet som beskriver kvalitet separat från en konkret utbildningskontext.
Som en konsekvens, måste kvalitetsutvecklingen ses som en förhandlingsprocess där alla stöttepelare måste delta. Målet av en sådan deltagandemodell för kvalitetsutveckling är att beskriva värdena och målen av inlärningsprocessen tillsammans med stöttepelarna. Ett sådant aktivt deltagande av lärandena kommer att spela en viktig roll i framtida kvalitetsutvecklingssystem. Lärandena kommer att ha en aktiv roll inom dessa koncept och måste vara medvetna om deras personliga förslag och begäran. På sättet av självförvalta sina egna utbildningsbiografier måste de identifiera de viktiga kännetecken som lärandeöversikter måste komma fram till för att komma in i en framgångsrik utbildningsprocess. En sådan deltagandeprocess kräver bättre information, klarhet och rådgivning från e-Learningkällorna.
På samma gång måste lärandena vara medvetna om sitt eget ansvar för att kvalitetsutvecklingen förbättras, eftersom de själva ses som kvalitetsexperter i inlärningsprocessen.